Rätten för mycket svårt sjuka att själva bestämma tidpunkten för sin död diskuteras nu livligt i medierna. Partierna börjar öppna upp för en parlamentarisk utredning om detta. 

Även läkarkåren och övriga vårdprofessioner bör ägna frågan en förnyad uppmärksamhet. Flera europeiska läkarförbund, senast British Medical Association, har nu en neutral inställning i frågan. Tyskland har nyligen sällat sig till skaran av länder som accepterar dödshjälp som en mänsklig rättighet. Här stadfästs att staten inte har rätt att begränsa individens autonomi kring den egna döden. Detta ligger väl i linje med Europakonventionen för mänskliga rättigheter, som blev svensk lag 1994. En läkare som medverkar till att en svårt sjuk patient tar sitt liv straffas i Sverige inte enligt brottsbalken. Denne kan dock räkna med ett disciplinärt straff och att förlora sin legitimation. 

Läs mer: Läkaresällskapet positivt till möte om dödshjälp 

Nyligen erhöll Björn Natthiko Lindeblad, då långt gången i sin ALS-sjukdom, läkarhjälp för att få ett värdigt livsavslut. Detta helt enligt sin egen välgrundade önskan om att slippa de sista plågorna i en obönhörligt progredierande neurologisk sjukdom. Vi menar att hans maning att alla ska erbjudas denna möjlighet i en likartad situation måste tas på allvar. 

I sin debattartikel ”Satsa på god palliativ vård i stället för att tillåta dödshjälp” i DM nr 5/22 ställer sig Meryem Yebio frågan om vi vill ha ett samhälle där vi hjälper människor att dö eller om vi ska hjälpa dem att leva så länge de fortfarande är vid liv. Vi menar att det inte finns någon motsättning i att hjälpa människor leva med bevarad livskvalitet in i det sista och att samtidigt på ett humant sätt respektera när patienten själv inte vill mer. Detta beslut ligger inte hos Meryem Yebio eller övriga inom vården utan det ska vara upp till patienten, när vi från medicinskt håll inte har mer att tillföra. 

Den palliativa vården i Sverige är i de flesta fall utomordentlig men den lyckas inte alltid lindra svårt lidande, helt enkelt för att den medicinska vetenskapen i dag inte alltid kan ge en fullgod livskvalitet. Även med utökade resurser kommer den palliativa vården inte alltid att räcka till. I Lindeblads fall finns det inga resurser i världen som hade ändrat hans situation. Vi vill dock understryka att vi välkomnar fortsatta satsningar på palliativ vård, för att i de allra flesta fall kunna göra livets slut värdigt.

Läkarförbundets negativa inställning till frivillig dödshjälp står i bjärt kontrast till majoriteten av medborgarnas uppfattning. 80 procent anses vara positiva till frivillig dödshjälp enligt en Novus-undersökning som föreningen Rätten till en värdig död lät göra 2020. Detta är även många svenska läkares uppfattning: 47 procent är positiva till assisterad dödshjälp, enligt Lynöe med flera i BMC Medical Ethics 2021. 

Denna diskrepans riskerar att skada förtroendet hos våra patienter. Siffrorna talar sitt tydliga språk – vi måste intensifiera samtalet inom professionerna och undvika låsningar som går helt emot vad befolkningen anser riktigt. Vad vore då bättre än en parlamentarisk utredning och att Läkarförbundet backar från sin avvisande inställning och i stället intar en neutral position?

Det vilar ett stort ansvar på oss i läkarkåren som ser människor lida trots våra ansträngningar att bota, lindra och trösta. En god och förtroendefull kontakt med patienten innebär också en lyhördhet för hens önskan att komma ifrån, att slippa den plåga som livet den sista tiden blivit. Det åligger oss att visa respekt för individens autonomi, även när den gäller en önskan att slippa leva vidare. Vi måste förvissa oss om att önskan är genuin, autentisk och bestående. Vi måste ha uttömt alla de medicinska möjligheter som kan erbjudas. Vi måste ha lärt känna vår patients önskan och förstått dess grunder. Då är dödshjälpen en förlängning av läkarens barmhärtighetsgärning – att lindra meningslöst och nedbrytande lidande.

Christopher Hedström, leg läkare, styrelseledamot i Rätten till en värdig död

Rolf Ahlzén, leg läkare, docent i medicinsk humaniora, styrelseledamot i Rätten till en värdig död