INSÄNDARE DN. Om en dödssjuk i England och Wales ber om det kan den snart komma att få möjlighet att avsluta sitt liv med hjälp av läkare. Nu bör även vi i Sverige tur utreda denna form av assisterad dödshjälp, skriver domprost emeritus Johan Unger.
Parlamentet i London röstade nyligen igenom ett första beslut om att på vissa villkor införa assisterad dödshjälp. Villkoren är att patienten ber om det och att den med största sannolikhet kommer att dö inom sex månader, enligt två läkares bedömning tillsammans med en domare.
Principiellt nej har gällt i Sverige sedan urminnes tider. Kyrkan hävdar överallt: du ska inte döda. Femte budet gäller. Att döda andra eller sig själv är en mycket svår synd.
Staten hävdar också: du ska inte döda. Läkaretiken och läkarkåren vidmakthåller sedan över två tusen år principen: du ska inte döda.
Mot denna kompakta samhällsetik finns invändningar. Det främsta motargumentet är att människan har sitt människovärde och därmed sitt självbestämmande inom etikens och lagens ramar. Lagens ramar tillåter inte dödshjälp nu. Men etiken gör det, menar jag.
Det är den enskilda individen som har det främsta ansvaret för sin existens. Därför bör respekten för individens beslut gälla, dock ej villkorslöst.
Det bör finnas en rimlig balans mellan individens och samhällets etiska krav. Det offentligas främsta etiska och rättsliga plikt är att skydda personers liv. Kan man då tillåta dödshjälp? Är inte det dubbla budskap?
Här är det viktigt att göra en distinktion. Femte budet gäller alla, även staten med samhället i övrigt. Ingen har rätt att döda någon. Därför är dödsstraff fel.
Är inte att förkorta en livsprocess något annat än att förkorta en dödsprocess?
Men vad som menas med att döda behöver nyanseras. Den normala meningen är att man dödar en människa som har livet framför sig. En annan betydelse är att en person som är sjuk och kommer att dö av sin sjukdom inom sex månader, enligt läkardiagnoser, får hjälp att ta en dos som förkortar dödsprocessen.
Är inte döda här något annat? Är inte att förkorta en livsprocess något annat än att förkorta en dödsprocess? Det anser jag. ”Döda” har två olika betydelser.
Samhällsetikens grundkrav på skydd av människans existens bör fortfarande gälla i livsprocessen. Men förbud mot assisterad dödshjälp bör upphöra för människan i dödsprocessen, om hon så ber. Samhället bör respektera en persons självbestämmande, som inte skadar andra.
Är inte villkorad assisterad dödshjälp ett led i samhällets humaniseringsprocess, att minska människans lidande och öka hennes egenrätt? Ett annat uppdrag för staten är att stödja medborgarna.
Ett tidigare steg togs när kyrka och samhälle inte längre fördömde självmördare. Man ändrade perspektiv och såg självmord ur den förtvivlade människans situation och inte ur budets. Är inte det humanism, kristen humanism? Har det minskat respekten för det femte budet?
Nu är det Sveriges tur att utreda assisterad dödshjälp.
Johan Unger, domprost emeritus
Ta intryck av brittisk lagändring och utred assisterad dödshjälp - DN.se