Rapport RTVD i Almedalen juli 2023
Så är Almedalsveckan slut! För några av oss i RTVD:s styrelse har det varit intensiva dagar, både före – och nu – efter veckans aktiviteter. Vi har tyvärr inte hunnit med löpande information om RTVD:s evenemang under veckan. Därför får ni här en sammanfattning av våra intryck och reflektioner.
Paneldiskussion den 28 juni
Till vår paneldiskussion hade vi bjudit in representanter från samtliga riksdagspartier. I diskussionerna deltog följande riksdagsledamöter:

Yasmine Bladelius (S) som även är ledamot i RTVD:s styrelse
Mathias Tegnér (S)
Lina Nordquist (L) – tidigare ledamot i RTVD:s styrelse
Janine Alm Ericson (MP)
Kerstin Lundgren (C)

Från RTVD deltog Aud Sjökvist och moderator var Fredrik Westerhom, Barbro Westerholms son. Han arbetar på SIDA, med mänskliga rättigheter.

Paneldiskussionen, som hade titeln ”Rätten till en värdig död – vad behövs för att även svenskar ska få den rätten?”, samlade totalt ett trettiotal åhörare varav några redan var medlemmar i RTVD. I publiken fanns bland andra SMER:s nya ordförande Sven Erik Söder och Christer Sturmark från Humanisterna.

Paneldiskussionen inleddes med att Aud kort berättade om dagens juridiska ramverk, dvs. den svenska lagstiftningen och Europakonventionen. Denna redovisning utgjorde basen for de fortsatta diskussionerna.

Sammanfattningsvis var de närvarande politikerna överens om att dödshjälp handlar om en rättighetsfråga och att de själva också måste skala upp sitt arbete för att få fler med på tåget. I detta arbete ingår bland annat att aktivera det nätverk för en utredning om dödshjälp som finns i riksdagen. Det betonades även att det inte är partierna som går först i frågan om dödshjälp; läkarkåren måste in i matchen Det gäller att påverka även politiker på lokalnivå som kan skriva motioner till sina partiers kongresser; på så sätt lyfts frågan nedifrån. Det är de små stegen som räknas.

Efter paneldiskussionen fick vi mycket positiv feedback för hur vi genomfört evenemanget och hur vi låtit alla som ville komma till tals. Det framhölls även att det är sällan som en organisation lyckas samla såpass många som fem riksdagspolitiker till ett evenemang av den aktuella typen.

Träffpunkt

Varje dag mellan kl. 13.00 och 15.00 arrangerade vi Träffpunkt/Öppet hus på temat ” Värdig död – mänsklig rättighet?” Denna träffpunkt var relativt välbesökt av ”spontanbesökare”, varav flera var lokalpolitiker i andra delar av landet som ville få veta hur det fungerar med dödshjälp i Sverige. Några av dem ville inhämta kunskap inför skrivandet av motioner till partikongresser. En av dagarna samlade vi ett drygt tiotal sådana besökare för vad vi skulle kunna kalla ett rundabordssamtal under knappt två timmar. Vi fick då många värdefulla berättelser om hur det kan gå till i livets slutskede på både särskilda boenden och hospiceavdelningar. Flera besökare ansåg att deras anhöriga fått allt annat än ett värdigt avslut på livet. Intrycket var också att den palliativa vården fungerar väldigt olika i landet. Detta visste vi redan innan men det var oerhört värdefullt att få lyssna på de olika berättelserna och få veta hur både de döende personerna och deras anhöriga skulle önska att det hade fungerat. Ingen tycker att det är värdigt att svälta och törsta en människa till döds.

Under en av träffpunktdagarna fick vi besök av Stefan Wallin från vår finländska systerförening. Stefan en finlandssvensk politiker som varit partiordförande för Svenska folkpartiet 2006–2012. Han har även varit miljöminister, kultur- och idrottsminister, jämställdhetsminister samt försvarsminister. Vi hade ett mycket givande och konstruktivt utbyte av erfarenheter med honom.

Vårt samlade intryck av denna typ av evenemang är att det finns ett stort behov av att prata om hur livsslut ser ut i praktiken och hur man skulle önska att det borde se ut.

Träffpunkt 1 juli

Lördagen den 1 juli avslutade RTVD sin medverkan under Almedalsveckan med en träffpunkt med fokus på frågan ”Dödshjälp - bödelsjobb eller empatihandling? Bör läkare som ger döende hjälp att avsluta livet få yrkesförbud?”

Även denna träffpunkt var ett samtal mellan, å ena sidan, representanter för RTVD – Staffan Bergström och Walter Guldbrandzén – och, å andra sidan, publiken. Denna träffpunkt besöktes av ett femtontal personer. Till vår stora glädje var fler av dessa unga personer, verksamma inom vården. Under samtalet blev det oerhört tydligt hur osäkra och rädda sjukvårdspersonal kan vara när det gäller vilket och hur mycket stöd de får ge en patient i livets slutskede. Även i detta samtal talades det om hur ovärdigt ett livsslut kan se ut i dagens Sverige och att det måste tydliggöras vad det är som gäller.

Sammanfattning

Under våra evenemang under Almedalsveckan har vi samlat på oss flera idéer om hur vi kan gå vidare när det gäller att påverka politiker för att få en utredning och debatt om dödshjälp till stånd. Vi ser även hur vi bör få sjukvårdspersonalen med på resan så att de inser att det är en fördel för dem att få den gråzon som nu finns gällande behandlingen/hanteringen av döende personer. Det är inte värdigt att genom att sätta ut närings- och vätsketillförsel svälta och törsta en människa till döds. En sådan ”behandling” räknas inte som dödshjälp men är de facto dödshjälp.

RTVD hade inför Almedalsveckan bjudit in ett 70-tal journalister och redaktioner. Tyvärr fick vi ingen massmedial uppmärksamhet över huvud taget. Detta är självklart en besvikelse och det är en ringa tröst att detsamma gäller för så gott som alla arrangörer, även de som finns mitt i ”smeten” och bjuder på diverse ”läckerheter” som vin och tilltugg. Konkurrensen om uppmärksamhet är enorm under Almedalsveckan och för vår del ska det nog till en ”spektakulär” händelse för att media ska uppmärksamma oss. Vi ger dock inte upp utan fortsätter envetet vårt arbete.

Till slut…

… det är jag, Aud, som är huvudskribent av detta medlemsbrev. Jag vill att ni alla ska veta vilket jobb vår ordförande, Hans, har lagt ned på de praktiska förberedelserna av våra evenemang under Almedalsveckan. Han har på egen hand byggt upp tält, podium och annat som som behövdes för att genomföra våra aktiviteter.

Det var ett styvt jobb för honom, Walter och mig själv att plocka ned allt igår, lördag, när vi var klara med sista träffpunkten. Jag är full av beundran och vill ge Hans en stor eloge för allt arbete han lagt ned på förberedelserna! Att han orkat detta kräver sin man – och en envishet av stora format. Det är en envishet som denna som kommer att föra oss närmare målet – en parlamentarisk utredning om hur vi kan införa dödshjälp i någon form här i landet.

Nu kommer vi i styrelsen att ta lite sommarledigt ett par veckor och samla krafter inför höstens påverkansarbete. Om du har några tips att ge oss kring detta, tar vi tacksamt emot dem!

Vi önskar er alla en skön och avkopplande sommar!